´

Jag kom hit. Gav A sina paket som han typ redan hade klämt sönder. Han blev jätteglad. Sedan råkade jag visst somna en skvätt. Inte bra. Därefter fikade vi med tårta med hans föräldrar, som hela tiden "Har lill bebisen blivit 18 år, herregud vart har tiden tagit vägen?" Fråga inte hur jag kunde hålla mig för skratt.

Typ vid 5 åkte vi till Bella Gästis och käkade pizzzzzza. Fy katten vad mätt jag blev. Ändå lämnade jag typ halva pizzan. Weird. Åkte på dirr hem, stannade bara till för att köpa godis. Väl hemma, tände vi ljus, tog fram massa kuddar och täcken och myste till ordentligt med film, godiset och varandras trevliga sällskap. Vi såg på Batman - The Dark Knight och den nyaste Arn. Batman filmen var väl okej men Arn sög ju totalt. Fast ändå var det ju lite intressant att man kände igen en hel del från historian.

Sen gjorde jag det snällaste på dagen innan det var läggdags för "bebisen": Jag masserade honom. Är jag inte för snäll?
Slutet gott, allting gott.

PS. Kanske inte så konstigt att jag har ont i min mage. Har ju blivit rätt mycket onyttigt på senaste tiden och som tidigare kännt pallar den ju inte det. It's a shame.

Jag är trött som aset. Fast jag kan inte sova. Dels för at jag har jätteont i magen och dels för att varje gång jag blundar får jag för mig att mitt hjärta slår för fort och för hårt samt som det känns som om någon jävla actiongubbe intar mitt huvud. Weird. Försöker att inte tänka på det men det är svårt. Och precis så här var det för nästan exakt ett år sedan och jag total vägrar att det blir så här igen. I sådana fall skaffar jag mig sömntabletter, no matter what it takes. Värst är nog att man inte har någon att prata med när man är uppe såhär. Jag vill ju liksom inte väcka nån.
Åhhhhh, JAG VILL SOVA!

HerreGud mina fötter värker så jag dööör. Satan asså. Gick upp 8 i morse och från dess har jag varit på IKEA, i Göreborg och på Torp. Galet, har handlat sjukt mycket också. Skoj skoj. Detta har handlats: 

• 24 champange glas. (För 24 kr)
• Ljus.
• Förvaringsboxar.
• Jacktröja till nyår.
• Örhängen.
• Armband.
• Strumpbyxor.
• Lila T-shirt med Bambi på.
• Hörlurar. Ääääääääääntligen.
• Svarta Chinos. (125 spänn. Gött.)
• Långt vitt linne.
• Stor svart t-shirt.
• Svart/Vit randig långärmad t-shirt.
• Ansiktsmask.
• BH och trosor.
• Nattlinne.
• Ring.

Herregud listan var lång. Men fy fan vad störande det var förut. Fick ju persentkort på Indiska av mammi i julklapp. Pch när vi var i Göteborg hittade jag massa på Indiska som jag ville ha. Men just idag, när jag skulle handla, funkade inte presentkorten. Det gick inte att lösa på något sätt. Trodde att mitt liv skulle gå under. Fast som tur var fanns det jag skulle ha på Indiska på torp, så alla blev nöjda och glada. CRAZY DAY!

För mig är kyrkogårdar inget läskigt och nedstämt, utan jag tycker att det är en väldigt fridfull plats där man verkligen kan tänka. Det kanske låter lite konstigt men jag tycker verkligen om att gå och strosa bland gravarna, skänka en tanke till dem som ligger där och tänka. Förra året när jag var inne som värst i min stressperiod så tänkte jag väldigt mycket på det här med döden. Eller man kan nästan säga att jag blev störd av den, då den gjorde mig rädd samt som den gjorde att jag knappt kunde sova på nätterna. Men så började jag få till kyrkogården lite oftare. Det gjorde att jag kunde sluta tänka på det så mycket, eftersom jag kände att på kyrkogårdarna kan man slappna av och vila i frid.

Många människor känner att de inte vill bli begravda på kyrkogårdar för att det skulle kännas hemskt att ligga instängd under jorden, samtidigt som de skulle få dåligt samvete för att deras släktingar måste gå dit och ta hand om graven hela tiden. Men jag känner inte så. Jag vill bli begravd på en kyrkogård, för där känner jag att jag kommer få ro i själen eller vad man ska säga. Och jag tror inte att någon komer tycka att det är ett sådant besvär med att gå dit ibland. HerreGud, man är ju redan död så man märker väl inte om man blir besökt eller inte.

Det känns lite som om det är lite onödigt att jag tänker på det här nu; men man vet ju aldrig vad som kan hände. Alltså vet ni nu, om jag dör vill jag bli begravd på kyrkogården med ett hjärta som gravsten, med en bild på mig. Gärna så skulle jag vilja bli placerad under ett träd också. Och no offens men besök mig gärna i bland och ta med en blomma. Fast känn inget tvång.