Äntligen kan man pusta ut

Nu var det slutkalasat och jag kan vara mig själv igen. Jag hatar verkligen kalas, för då måste man vara så jädrans trevlig och glad hela tiden. Och om man inte känner för det just för stunden är det pest och pina. Som idag ungefär. Dessutom så blir man typ övergödd (stavning?), så efter kalasen behöver man inte äta på flera dagar känns det som. Fast det kan ju i och för sig vara en fördel, eller?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0